Den fysiska hälsans viktiga roll

När man har en psykisk sjukdom som schizofreni är det lätt hänt att den fysiska hälsan missköts. Osunda vanor kan få dig att känna dig i dåligt fysiskt skick. Detta kan i sin tur påverka din psykiska hälsa och leda till en nedåtgående spiral av psykiskt och fysiskt förfall.

Din läkare kan ge dig råd om hur du ändrar livsstil till det bättre.

Några allmänna råd är

  • Strunta inte i att gå till läkaren om du känner dig dålig
  • Försök att röka mindre eller sluta helt
  • Var måttlig med alkohol
  • Om du är överviktig ska du försöka att stadigt gå ner i vikt lite i taget under en lång period
  • Motionera mer. Om du avskyr att träna ska du fundera över vad det beror på. Är det för att du tycker det känns ensamt kan du söka upp ställen där man tränar i grupp. Gör något på egen hand om du känner dig osäker med andra, t.ex. gå, spring eller simma
  • Försök att hålla dig borta från chips, choklad, energidrycker, godis och läsk
  • Ät fisk två gånger i veckan, och då fet fisk (t.ex. makrill, lax, sardiner, sill)
  • Dra ner på smör, margarin och andra pålägg eller välj alternativ med mindre fett
  • Ät mycket färska frukter och grönsaker
  • Använd lättmjölk eller mellanmjölk
  • Cirka en tredjedel av maten på din tallrik bör bestå av pasta, ris eller potatis

Personliga relationer

De flesta tycker att det är svårt med relationer även när livet är som bäst. När du har en psykisk sjukdom kan det ibland kännas omöjligt att ha den minsta kontakt med andra människor. Det finns inga enkla svar på relationsproblem.

Det finns några praktiska åtgärder du kan vidta för att förenkla saker och ting.

  • Försök att inte oroa dig – schizofreni kan göra dig överkänslig för vad människor säger och gör. Slösa inte tid på att bekymra dig över om någon kanske inte längre vill träffa dig eller undra varför de inte ringer tillbaka
  • Prata med din partner – om du har en partner är det stor sannolikhet att hon eller han oroar sig över vilken inverkan din sjukdom kommer att ha på förhållandet. Behandlingen kan till exempel påverka ert sexliv. Tala ut om de här farhågorna tillsammans och rådfråga läkaren om det finns något problem som ni båda tycker måste åtgärdas
  • Ta itu med konflikter – om du är osams med någon ska du inte gå och grubbla över det. Försök att se det ur den andra personens perspektiv när du har lugnat ner dig. Om ni två inte kan reda ut problemet kan det vara bra att kalla in en tredje person som medlare
  • Håll kontakten med dina anhöriga – även om du inte längre bor med din familj bryr de sig fortfarande om hur du har det. Låt dem få veta vad du gör, hur det går med behandlingen och vad du har för planer för framtiden
  • Gör nya bekantskaper – ta dig tid att småprata med grannar och expediten.
  • Förbered dig inför samtal – det är svårt att prata med någon om du inte kan komma på vad du ska säga härnäst. Öva in några färdiga svar på vanliga frågor som ”Vad jobbar du med?”