Senast uppdaterad: 2008-06-17     

1
Schizofreni - en översikt

2
Hur påverkas mitt liv

3
Diagnosen

4
Behandling
Antipsykotiska läkemedel
Övriga behandlingar
Läkemedel
Biverkningar
Terapeut

5
Hjälp finns att få

6
Bra och dåliga dagar

7
På rätt kurs igen

8
Hjälpa någon med schizofreni

9
Ordlista
Personliga berättelser
Schizofreniskolan

Kvalitetsmärkning; 2006-06-01. Länk till LIFs kvalitetsmärkningssida för webbplatsen www.schizofreniskolan.se


Finns det något botemedel?Finns det något botemedel?


Trots att så många som tre av fyra som har
schizofreni blir betydligt bättre eller helt
återställda finns det inget känt botemedel för
sjukdomen. Det enda sättet att kontrollera
symtomen är med antipsykotiska läkemedel,
kombinerat med andra sorters stödterapier.


Behandlingen av schizofreni har utvecklats
väldigt mycket under de senaste 100 åren.
Från att en gång ha betraktats som en mystisk
åkomma som skulle behandlas med en rad
bisarra och brutala åtgärder anses schizofreni i
dag vara en behandlingsbar psykisk sjukdom.
Behandlingen centreras nu kring personen i
stället för sjukdomen och består vanligtvis av
en kombination av medicinering med så kallade
antipsykotika och terapi av annat slag.  

 

Schizofrenibehandlingens historia


 Före medicinering(1911–1950-talet)
I början av 1900-talet fanns ännu inga effektiva läkemedel och läkarna använde en primitiv form av elchocksterapi för att behandla patienter med schizofreni. Detta gav upphov till hög feber och epilepsianfall, vilket föreföll minska de psykotiska symtomen. Insulinterapi användes också för att lugna patienter och minska antalet fungerande hjärnceller. Kirurgiska ingrepp gjordes också ibland för att ta bort den del av hjärnan där känslor bearbetas. Denna så kallade lobotomering kunde visserligen dämpa aggressivt beteende men gjorde patienterna viljelösa och tomma på känslor.

 Första antipsykotiska läkemedlen –
De typiska (1950–1960-talen)
De första antipsykotiska läkemedlen kom på 1950-talet. Under 1960-talet introducerades mer sofistikerade antipsykotika som t.ex. haloperidol och flufenazin. Dessa läkemedel, så kallade typiska antipsykotika, blev den dominerande behandlingsformen under de följande 30 åren. Typiska antipsykotika används fortfarande som ett behandlingsalternativ. De är effektiva mot de positiva symtomen vid schizofreni, nackdelen är att de har ett antal biverkningar och endast begränsad effekt mot de negativa symtomen vid schizofreni. De har ingen effekt på kognitiva symtom.

 De atypiska (1990-talet)
Under 1990-talet kom en ny sorts läkemedel, så kallade atypiska
antipsykotika. De är effektiva mot symtomen vid schizofreni och ger inte lika många biverkningar som de tidigare medicinerna. Dessa medel är effektiva inte bara mot positiva utan även mot negativa och kognitiva symtom. I dag finns ett flertal olika atypiska läkemedel. Vart och ett har sina egna för- och nackdelar, vilket gör att behandlingen kan anpassas efter varje enskild patients behov.
De flesta officiella riktlinjer rekommenderar i dagsläget att atypiska
antipsykotika ska väljas i första hand vid behandling av schizofreni i stället för äldre, typiska antipsykotika.

 De senaste framstegen
Våra kunskaper om schizofreni ökar hela tiden. Och i takt med att vi får större insikt i vad som orsakar schizofrenisymtom fortsätter nya behandlingsformer att utvecklas.





Gustavslundsvägen 12 Box 15200, 167 15 Bromma, Ansvarig: Tina Englund Kontakta oss via e-post